Snart var det exakt en vecka sedan vi lämnade Stockholm. Vi betyder Henrik och Patrik. Checkade ut från Anglais och åkte mot Arlanda. Känslan i kroppen var mildare än jag förväntat mig, även om det någonstans i bakgrunden fanns viss anspänning. Efter att sagt hejdå till Patriks familj gick vi in i taxfree och köpte 3*250g Marabou.

Den obligatoriska bilden från planet. Solnedgång över Ryssland.



Flygresan gick smärtfritt. Första tecknet på att vår destination var Korea fick vi efter att vi lämnat V.I.P loungen i Frankfurt och ställde oss i kön för att gå ombord på planet. Av ca 340 resenärer var kanske 10 av utomasiatiskt ursprung. Maten förvandlades också till asian-tounch nånstans efter att vi passerat Uralbergen.

Väl på plats fyllde vi i obligatoriska papper om att vi inte tog in vapen, droger och främmande vegetabiliska ting. För säkerhets skull åt Patrik upp den clementin han hade i fickan sedan Franfurt och dumpade skalet. Vi träffade också Felicia som är från Tyskland och som också ska plugga vid KUBS. (länk) Hon kände igen oss p.g.a. att vi alla hade samma röda informationsmappar från universitetet.



Taxiresan mot och genom staden tog drygt en timma och efter att chauffören frågat efter vägen några gånger kom vi så fram till CJ International House, som kommer vara vår hemvist under kommande fyra månader. Huset kan beskrivas som ett hotell med relativt många stjärnor på alla gemensamma utrymmen och normal svensk standard på rummen. Allt är skinande blankt i såväl källare som hissar. Receptionen är alltid bemannad. Pojkar åker i en hiss och flickor i en annan. Att vistas på fel våning innebär obedelbar uppsägning och "no refund" på den förbetalda hyran. (vilket är förbetalt för 4 månader) För att säkerställa detta finns oerhört många övervakningskameror, tillräckligt många för att reta både socialister och liberalister. För vår egen del bryr vi oss inte.

Fler inlägg om veckans äventyr och bravader kommer. Som sammanfattning kan sägas att de tar hand om oss på bästa sätt. Det är bara att "flyta med" så löser sig allt. Skolan har mycket pengar och skulle säkert kunna finansiera Stockholms universitet som dotterbolag utan problem. Det buddy-program vi deltar i ser till att vi kommer till rätt platser, fyller i rätt papper och tar med oss på shoppingrundor i stan.

Besök med buddy-program på Korea Folk Museum:



Såhär ser huvudgatan ut några hundra meter från vårt hus:



Stadsvandring i Seoul. Philipp från Tyskland testar att kasta snurran som försäljaren vill att han ska köpa.



Hot pot. Kring detta kommer ett eget inlägg senare. Minen försöker illustrera hur det smakade och anledningen till att Guillaume ser så nöjd ut är att han redan ätit annan mat den här kvällen. Nästa anhalt blev McDonalds.



Nu ska vi gå ned till tvättstugan. Fler inlägg kommer snart!

/Henrik