Det här med mat är ett eget kapitel i det här landet. Kanske till och med en egen bok. Ni har ju t.ex. läst episoden om "hot pot". En detalj här nere är att det såklart äts med pinnar. Har träffat kniven och gaffeln en gång sen jag kom ner, men annars är skeden det enda som känns bekant.

Bra pinnar är gjorda av plast. De har ett ganska högt friktionstal och är ofta ganska kantiga. Detta är dock bara "bra pinnar" ur svenskt perspektiv eftersom det tydligen är metallpinnar som gäller. Det är lite som att äta mat med två virkpinnar eller nåt.

En positiv bieffekt av pinnarna är att man äter sakta, vilket tydlgen ska vara nyttigt. Dessutom får man bra handträning, så handstärkarna behöver man inte träna med på gymmet. En klar nackdel dock är när maten består av långa nudlar. Vi pratar så långa som rubriken antyder. Då blir det problem.

Lösningen är att man drar upp bit för bit och placerar i skeden. Det viktiga här är dock att se till att "tyngdpunkten" hålls i skeden och inte i tallriken, för då liksom rinner det tillbaka till tallriken. Det är inte helt lätt kan man säga. Iakttog vår koreanska "buddy" Guireee idag och även hon hade vissa bekymmer med nudlarna, trots snart 21 års erfarenhet.

Henrik däremot, han har väldigt bra och förutseende vänner i form av Sophie och Mathias. Av dessa två fick jag följande avskedspresent:



Tack så mycket!

(Tyvärr måste jag erkänna att bilden är väldigt arrangerad. Men det blev ett bra inlägg!)

/Henrik